Tre myter om familjeledigheter - en jämförelse av föräldraledigheterna i de nordiska länderna

Beskrivning

”Äntligen en reform”

Äntligen! Man kunde kanske använda sig av det klassiska utropet
som vi hört så många gånger då nobelpristagaren i litteratur offentliggjorts.
Äntligen ska familjeledigheten reformeras. Det meddelade
regeringen i samband med budgetförhandlingarna inför år 2018. Tidigare
har regeringen inte visat något större intresse för en reform, trots
att trycket varit stort. I stort sett alla partier, men också exempelvis
fackcentralen FFC och Finlands Näringsliv EK, har presenterat sina
modeller för hur familjeledigheterna kunde se ut i framtiden. Och nu
skall en reform drivas igenom i rask takt. De reformerade föräldraledigheterna
skall träda ikraft i januari 2019.

De som ropade äntligen över att familjeledigheterna nu ligger på
den politiska dagordningen kan dock komma att bli besvikna. Ramarna
för en reform är nämligen snäva. Reformen skall vara kostnadsneutral
och regeringen vill inte heller tumma på hemvårdsstödet, dvs möjligheten
att sköta sitt barn hemma tills det fyller tre år. Bara med dessa
begränsningar riskerar reformen att bli så urholkad att de uppsatta
målsättningarna inte kommer att uppfyllas.
Tanken med en familjereform är att trygga barnens välmående, att
främja jämställdheten mellan könen och att stärka kvinnornas ställning
på arbetsmarknaden. Det bästa sättet att främja jämställdheten är att förlänga
den öronmärkta faderskapsledigheten. Också mammornas position
på arbetsmarknaden skulle förstärkas om användningen av föräldraledigheter
skulle fördelas jämt mellan föräldrarna. I dagsläget använder
papporna endast ca 10% av alla inkomstrelaterade dagpenningsdagar.

Som det ser ut idag tar bara cirka 2% av papporna ut föräldraledighet
utöver den öronmärkta pappaledigheten. Enligt Institutet
för hälsa och välfärd THL skulle det med den här takten ta ca 200 år
innan vi skulle se en jämn fördelning av föräldraledigheterna. För att
få papporna att stanna hemma krävs ekonomiska incitament. Erfarenheterna
från de övriga nordiska länderna visar att förlängd öronmärkt
inkomstrelaterad faderskapsledighet är ett effektivt instrument. Men
det rimmar illa med regeringens njugga inställning till att reformen
också skall få kosta.

Moderskapsledigheten härstammar från 1960-talet, faderskapsledigheten
från 70-talet och föräldraledigheten från 80-talet. Efter det
har små justeringar gjorts och skapat ett lapptäcke som inte längre lever
upp till tidens krav. Nu krävs en omfattande reform som inte bara skrapar
på ytan. Istället för att klamra sig fast vid en kostnadsneutral modell och
låsa sig vid ett hemvårdsstöd som tenderar att bli en kvinnofälla
borde honnörsorden år 2017 vara flexibilitet och jämställdhet.

När det gäller föräldraledigheter och jämställdhet kan vi med
fördel snegla på våra nordiska grannländer. I exempelvis Sverige
har man kommit betydligt längre vad gäller att få papporna att ta ut
föräldraledighet. Därför gör Agenda en djupdykning i de nordiska
föräldraledigheterna. Vilka nordiska erfarenheter och lärdomar kunde
vi dra nytta av då föräldraledigheten reformeras?

Rapporten har gjorts i samarbete med Befolkningsförbundet,
Institutet för befolkningsforskning. Specialforskare Anneli Miettinen
presenterar den relevanta forskningen med tanke på förnyelsekraven.
Forskningsprofessor Anna Rotkirch medverkar som skribent i rapportens
sammanfattande del där vi även kan peka på några myter
beträffande familjeledigheterna i Finland.

Rapporten kommenteras också av en handfull experter.
Mirjam Kalland, professor vid Helsingfors universitet, Heidi Schauman,
chefsekonom på Aktia, Esa Iivonen, ledande familjepolitisk expert
på Mannerheims Barnskyddsförbund, Penna Urrila, ledande ekonom
vid Finlands Näringsliv, Markus Jäntti, professor i statsekonomi vid
Stockholms universitet, Maria Kaisa Aula, f.d. barnskyddsombudsman
och ordförande för Befolkningsförbundets styrelse samt Jarkko
Lahtinen, sakkunnig på Kommunförbundet ger sin syn på vad som
man borde ta fasta på när reformen görs.
Äntligen är det dags för en reform av familjeledigheterna.
Förhoppningen är att den blir mer genomgripande än vad som hittills
har aviserats. Detta är tankesmedjan Agendas bidrag till diskussionen.

Mattias Fagerholm
Verksamhetsledare, tankesmedjan Agenda

Ladda ner rapporten här: