Kapstaden närmar sig dag noll, dagen när vattnet stängs av

23.01.2018 kl. 10:10
Den 21 april 2018 räknar man att dricksvattnet kommer att ta slut i Kapstaden. Staden är mitt uppe i den värsta torkan på hundra år och vattensparande är en verklighet som man har fått leva med en längre stund här i Kapstaden. Trots att man har infört en mängd vattensparande åtgärder verkar det inte som om man kommer att lyckas undvika dag 0, dagen när kranarna i staden stängs av.

Kapstaden. Foto: Pexels.com

 

I Kapstaden har man haft vattensparande åtgärder i kraft en längre stund, för att försöka undvika den dagen när stadens ledning måste välja att stänga av vattnet. På den här dagen, som beräknas ske i slutet av april, kommer det att finnas ungefär 13,5 procent av vattnet kvar i dammarna, men kranarna i staden kommer att stängas av. För att få sitt vatten kommer medborgarna få köa till de ungefär 200 vattenutdelningspunkterna som kommer att vara utspridda runt staden, där människor kan hämta upp till 25 liter per person per dag. Vid dessa utdelningsplatser kommer det att finnas säkerhetsvakter för att försäkra att inga strider bryter ut. Redan den här veckan kommer utdelningsplatserna att börja offentliggöras så att befolkningen i Kapstaden ska kunna förbereda sig på dagen då vattnet tar slut. Om dag noll kommer, och vattnet stängs av vet ingen ännu hur länge vattnet i staden kommer att vara avstängt. Det beror helt enkelt på hur länge det tar innan vattennivåerna är tillbaka på mera hållbara nivåer. I värsta fall kan det hända att vattnet kommer att vara avstängt flera månader.

 

I dag ska en Kapstadsbo i medeltal inte använda mera än 87 liter per dag. Trots att dessa vattenrestriktioner har varit i kraft länge, är det i dagens läge bara ungefär 56 procent av hushållen som håller sig under den här siffran. På grund av att vattenkonsumtionen varit för hög trots restriktionerna och på grund av den krisartade situationen i staden kommer man från och med första februari förvänta sig att alla använder mindre än 50 liter per dag per person. I medeltal räknar man med att en fem minuters dusch med normalt vattentryck använder ungefär 80 liter vatten och en spolning av toaletten använder ungefär 10 liter vatten. Att hålla vattenkonsumtionen under 50 liter vatten per dag per person kommer knappast vara någon lätt uppgift för befolkningen här, men det är enda sättet att undvika dag noll.

 

Vilken är orsaken till vattenkrisen?

Vattenkrisen beror troligtvis mest på några faktorer. Den exakta orsaken till vattenkrisen verkar ingen riktigt kunna komma överens om, men följande fenomen är de mest troliga ”bovarna”. Den största orsaken till vattenkrisen är att det har regnat allt mindre i området. Det har helt enkelt funnits många år där det inte har regnat tillräckligt för att täcka vattenkonsumtionen. Den minskade regnmängden har inte bara påverkat Kapstaden och den västra Kapprovinsen, utan även andra områden i Sydafrika har fått börja minska på vattenkonsumtionen på grund av torka. Regnet faller ändå mycket ojämnt, och till exempel i Johannesburg-området är det fortfarande ingen brist på vattnet och dammarna är fulla. Den minskade nederbörden är ändå ett faktum i stora delar av Sydafrika, och den största orsaken till detta anses vara klimatförändringen. Växthusgaserna påverka de globala tryck- och temperatursystemen och det gör att det inte regnar lika mycket. Delvis så har man längre torkperioder, eftersom det alltid förekommit torka i Kapprovinsen, men dessutom börjar regnet senare varje år. I Kapprovinsen regnar det på vintern, i motsats till resten av Sydafrika där man har sommarregn.

 

En annan delorsak till torkan är den stora ökningen i befolkningsmängden i Kapstaden. Stadens population har ökat med 79 procent sedan år 1995, från ungefär 2,4 miljoner människor till beräknade 4,3 miljoner människor 2018. Trots att vattenkonsumtionen har ökat när staden har vuxit, har den ändå inte ökat de senaste åren, och dessutom minskat rejält i och med de nya vattenrestriktionerna. Dessutom är många av de som har flyttat till staden fattiga personer, som bor i områden där vattenförsörjningen inte är så god, och där man redan använder väldigt lite vatten per person. Många menar även att en annan delorsak till vattenkrisen är dålig planering av både den lokala förvaltningen och den nationella regeringen. Det menas att man har kunnat förutse torkan redan en längre stund, och att såväl vattensparande åtgärder som nya vattenlösningar borde ha åtgärdats långt innan krisen ens började.

 

Vilka är lösningarna till krisen?

Det som man nog kan konstatera är att problemet inte är kortsiktigt, och att man inte bara kan förlita sig på att ett år med bra nederbörd kommer att förbättra situationen. Det behövs långsiktiga åtgärder. Den viktigaste av dem är att minska på vattenkonsumtionen också på längre tid, vilket kan göras genom god stadsplanering, samt innovationer. I Kapstaden behöver man även hitta nya lösningar för vattenförsörjningen. I staden har man börjat bygga avsaltningsanläggningar som kan omvandla havsvatten till dricksvatten, vilka kan försörja befolkningen med ungefär 120 miljoner liter vatten per dag. Det negativa med dessa anläggningar är att det krävs väldigt mycket energi för att avsalta vattnet. I staden försöker man också förbättra på vattenåteranvändningen, vilket innebär att man ska kunna använda en mycket större andel av avfallsvattnet än vad man kan göra idag. Staden försöker även borra efter grundvatten och skapa nya dammar i floderna.

 

En annan, mycket mera global åtgärd, är förstås att försöka minska på den globala uppvärmningen. Torkan är trots allt den stora orsaken till vattenkrisen, och ifall klimatförändringen kunde stoppas skulle kanske nederbörden återgå till ett mera normalt läge. Här ser man tydligt och klart hur ett globalt problem kan påverka på lokal nivå. I Finland finns det knappast någon vattenkris, men det kan ju vara intressant för var och en att mäta sin vattenkonsumtion och fundera om man själv skulle klara sig på bara 50 liter vatten per dag? För alla som lever på sin sommarstuga utan vatten under sommaren känns det här kanske inte helt omöjligt, men i en stadsmiljö känns det kanske svårare. För Kapstadsborna är det en realitet de måste leva med varje dag.

 

Lisa Palm arbetar som praktikant vid Democratic Alliance i Kapstaden.

Lisa Palm