Erasmus+ och en budgetram med europeiskt mervärde

13.03.2018 kl. 13:31
Just nu manglas den fleråriga budgetramen för 2021 framåt och det finns ambitiösa planer för bl.a. satsningar på forskning och utbildning. Efter en eventuell Brexit kommer EU:s framtida budget att ha ett stort hål att fylla och nu påpekas vikten av europeiskt mervärde.

År 2017 firade Europaparlamentet 30 år av Erasmus+ med en ceremoni i Strasbourg. (Bild: European Parliament /Flickr

 

De som upplevt Erasmus+ -utbytet vet hur det är när man byter den bekanta finska studiemiljön till något helt annat. Under den första månaden får man om och om igen upprepa varifrån man kommer, vad man studerar och förklara varför man fryser fast man är hemma från Finland. Även om man nästan blir trött av att ständigt tvingas vara översocial, är det något som största delen av de som fått möjligheten att delta i utbytesprogram aldrig skulle byta bort; att träffa nya människor från olika länder, lära sig nya om kulturer och även lära sig att se sitt eget hemland genom någon annans ögon.

Efter 30 verksamhetsår, har Erasmus-programmet hjälpt nio miljoner unga att studera, praktisera, undervisa, sporta och göra frivilligarbete i ett annat land och via detta samla erfarenheter som är till nytta på arbetsmarknaden efter examen. Erasmus+ siktar på att öka kvaliteten och relevansen av Europas utbildningssystem genom att finansiera professionell utveckling för anställda inom utbildning, också för unga arbetstagare och samarbete mellan universitet, yrkeshögskolor, företag och icke-statliga organisationer. År 2014 grundades Erasmus+-programmet som nu har deltagare från 33 länder, alltså från alla 28 medlemsstater samt Turkiet, Makedonien, Norge, Island och Liechtenstein.

 

En budgetram som formar EU:s framtid

Nu behandlas EU:s budget för perioden 2021 framåt och från många håll lyfts europeiskt mervärde fram. Satsningar planeras bl.a. i gemensam säkerhetspolitik och gränsbevakning, forskning, mobilitetsprogram och migration. På alla dessa områden anses en sammanslagning av tillgångar bära med sig resultat som nationella budgeter inte kan, och det är vad man syftar på när man talar om mervärdeskostnader i budgeten. En av de största utmaningarna för den nya budgeten kommer att vara den lucka som kommer att skapas i och med Brexit och förlusten av Storbritannien som en central part i framtagandet av EU:s politik och olika program. Budgetramens botten är planerad att publiceras i början av maj 2018.

Även om man står inför stora utmaningar i budgetarbetet, finns det en vilja inom Europaparlamentet att till och med tredubbla Erasmus+-programmets finansiering. Den fleråriga budgetramen behandlas nu under veckan i Strasbourg. Just nu har Erasmus+ programmet för åren 2014-2020 en budget på 14,7 miljarder euro, som möjliggör studentutbyte för ca 4 % av unga som bor i Europa. Om man skulle möjliggöra deltagande i Erasmus+ -programmet för en tredjedel av de unga i Europa under budgetperioden 2021-2027, skulle en satsning på 90 miljarder euro krävas. Det anses att mobilitetsprogram, så som Erasmus+, ger unga färdigheter för arbetslivet, ökar förståelse av andra kulturer och förstärker gemenskapen inom EU. Forskning och utbildning är något som krävs för ett konkurrenskraftigt och innovativt Europa och nu lever vi i en tid av stark teknologisk utveckling och digitalisering, som förändrar mycket.

När Erasmus-programmet firade 30 år upplyste Europeiska kommissionens ordförande, Jean-Claude Junker, i sitt festtal att varje euro som investeras i Erasmus+ programmet är en investering i och för framtiden. Han påpekade att det inte bara är en investering i unga, utan även i vår gemensamma vision för Europa. Tyska kommissionären Günther Oettinger påpekade i en intervju angående budgetramen att det finns konsensus om att undvika nedskärningar i Erasmus+ eller Horizon 2020 (Europeiska kommissionens forskningsprogram 8). Han ansåg att det t.o.m. finns en möjlighet att investeringar i utbildning ökar. Oettinger har kampanjerat för satsningar inom forskning i den kommande budgetramen och det är även kommissionens officiella åsikt. Budgetens betydelse för utveckling och förändring beror inte bara på budgetens storlek, utan även av hur olika policyprogram formas och implementeras. Europeiskt mervärde, värdeutveckling och förenkling är ledstjärnor i budgetförhandlingarna när man nu arbetar fram en modern och effektiv EU-budget. Budgeten ska fungera som en banbrytare för ett starkare och mer demokratiskt Europa och därför hoppas kommissionen att de europeiska ledarna stöder en budget som bereder EU inför framtida utmaningar. Nu gäller det bara att vänta och se hurudan budget de europeiska beslutsfattarna ror i land med efter det som ser ut att bli långa och svåra förhandlingar.

De som upplevt Erasmus-utbytet kan säkert hålla med om att programmet ger en möjlighet att bryta de fördomar som man haft från tidigare, men också förstärka vissa av dem. Under utbytet märker man hur stora skillnader det faktiskt finns mellan oss européer. Man lär sig också att uppskatta det som vi har i Finland på en helt ny nivå. För att inte endast fastna på att fila budgeten av programmet, borde beslutsfattarna också fundera på programmets betydelse i frågan om europeisk identitet. En satsning på unga och deras mobilitet är en möjlighet för att positivt forma EU:s framtid och sammanhållning.

 

Linda Smids arbetar som liberal praktikant vid parlamentet i Bryssel.

Källor:

https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/communication-new-modern-multiannual-financial-framework_en.pdf

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-1574_en.htm

Linda Smids