Den gemensamma kampen mot engångsplaster

28.06.2018 kl. 09:35
I slutet av maj kom EU-kommissionen ut med sitt förslag angående engångsplaster. Förslaget kämpar mot plast i våra hav och därför innehåller den en lista på de mest förekommande plastprodukterna som hittas på stränder och som inte går att återanvändas. Förslaget samt den redan tidigare publicerade plaststrategin strävar efter att minska mängden plast i världshaven genom att skapa striktare regler och ansvar för industrin, men också genom att förändra människors attityder gentemot engångsprodukter.

Förslaget vill bl.a. förbjuda användningen av sugrör som inte går att återvinnas. Dessa plastsugrör kunde ersättas med alternativ gjorda av papper, stål eller bambu. (Foto: pixbay)

 

Problem orsakade av mängden plast i världen har diskuterats redan länge och i januari i år antog Europeiska kommissionen världens första täckande plaststrategi. Målet är att år 2030 ska alla plastförpackningar på EU-marknaden kunna återvinnas.

Plastförpackningar utgör ungefär 60% av plastavfallet och därför är ett av målen i plaststrategin att man även ska bidra via minskad konsumtion av engångsprodukter. Många kan argumentera att det inte egentligen är plast i sig som är så dåligt, utan sättet vi använder det.

Dricksvattendirektivet, som uppdateras i samband med plaststrategin, har t.ex. rollen att förbättra kvaliteten på dricksvattnet  i Europa och i och med detta samtidigt minska rejält på användningen av plastflaskor. Dessutom föreslås att medlemsländerna ska sätta upp ett mål att återvinna 90 % av alla plastflaskor innan 2025. Detta kan nås t.ex. genom att skapa ett pantsystem. För Finland är återvinningsmålen inte omöjliga, för enligt Palpa (Suomen palautuspakkaus oy) returnerades 91% av alla plastflaskor år 2017.

Förslaget för engångsplaster ska bekämpa användningen av produkter som bara används en kort tid och som inte går att återvinnas, som t.ex. engångsförpackningar, engångskärl, sugrör och ballonger. Kommissionen föreslår att dessa produkter  ersätts med återvinnbara alternativ och att industrin ska ta mera ansvar för tillverkningen och utbudet av de här produkterna.

Kommissionens förslag tar särskilt tag i problemet med plast i haven. Tillsammans med ovan nämnda engångsprodukter utgör fiskeredskap som tappats eller lämnats i havet ungefär 70% av marint avfall.

Kommissionens förslag skapade en hel del klickrubriker på grund av att medierna förenklade förslaget och det tolkades som att kommissionen vill förbjuda sugrör, bommullsstickor osv., fast det egentligen handlar om att ersätta plastprodukterna med återanvändbara alternativ, som t.ex. papperssugrör. Förslaget lyfter fram viktiga faktorer som ska bidra till förminskningen av konsumtionen av engångsplaster. Till dessa hör totalförbud av försäljningen av vissa plastprodukter, nationella konsumtionsmål, ökat producentansvar, insamlingsmål för engångsplastprodukter, beteckning av produkter och ökad medvetenhet om engångsplaster bland EU-medborgarna.

 

En ypperlig möjlighet för industrierna och innovationer

Många industrier har redan nu reagerat på förslaget och marknadsfört sina återvinnbara alternativ. Kommissionens förslag ger en ypperlig möjlighet att reagera nu och investera i industrier som redan har teknologi för återvinnbara alternativ.

Finländska skogsindustriföretag har redan en längre tid utvecklat produkter bl.a. av bioplaster och kartong och därför anses finländska företag och innovationer ha ett försprång vad det kommer till återanvändbara alternativ. Enligt Sitra kan Finland bli en av vinnarna i genomförandet av plaststrategin och i kommissionens pressmeddelande från januari, då plaststrategin publicerades, konstaterar kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, att ”detta är ett utmärkt tillfälle för europeisk industri att bli världsledande i ny teknik och nya material. Konsumenterna får möjlighet att göra medvetna val som gynnar miljön.”

Enligt kommissionen kan processen av att skapa nya alternativ för engångsplaster skapa upp till 30 000 arbetstillfällen i Europa.

Plaststrategin är en del av kommissionens paket för cirkulärekonomin, där nedbrytbara och återanvändbara alternativ för produkter lyfts fram. Bioekonomin skapar alternativtill fossila produkter och bränslen och är därför en viktig faktor för cirkulärekonomin. Biobaserade produkter av  t.ex. trä kan i bästa fall återvinnas på flera olika sätt och flera gånger.

Från ett finländskt perspektiv är skiftningen till bioprodukter positivt både från naturens och industrins perspektiv, så länge man tar hand om den finska skogen. Nyttan av att bestämma om gemensamma mål och restriktioner på engångsplastprodukter kan ses både som en grund för den inre marknaden och en viss säkerhet för företagen, men också som något som måste göras gemensamt för att rädda naturen från de negativa inverkningarna av plastskräp. Om återvinning endast baseras på frivillighet, kommer vi inte att kunna agera och skapa ändring tillräckligt snabbt och i tillräckligt stor grad.

 

Skribenten arbetar som liberal praktikant vid Europaparlament.

 

Källor:

http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/index_en.htm

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3927_sv.htm

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-5_sv.htm

https://www.palpa.fi/juomapakkausten-kierratys/pantillinen-jarjestelma/

https://www.sitra.fi/sv/nyheter/eu-kommissionens-forbud-mot-engangsplast-ar-nodvandigt/

Linda Smids